Öppet brev till Sveriges regering

Besvikelse över Kulturministerns rundabordssamtal – målsättningarna är lågt ställda och åtgärderna otillräckliga  

Vi var många som blev förhoppningsfulla i september 2015. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke meddelade att hon ville ta tag ordentligt i det omfattande problemet med att kreativt innehåll sprids illegalt över internet. Hon samlade upphovsrättsinnehavare, förlag, producenter, distributörer, annonsörer, betalningstjänster, telekombolag och tv-bolag till rundabordssamtal för att diskutera vad som krävs för att stärka skyddet för upphovsrätten på internet.

En fungerande upphovsrätt är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna ge ut böcker, göra film, skapa spel, sprida musik och så vidare. De kreativa näringarna blir alltjämt viktigare i takt med att samhället digitaliseras och immateriell egendom spelar allt större roll i ekonomin som helhet. Trots det har Sverige länge befunnit sig i bottenskiktet när det kommer till att skydda kreatörer från organiserad stöld via illegala nedladdnings- och streamingtjänster. 32 procent av svenskarna använder illegala tjänster för att se film och tv. Detta kan jämföras med en motsvarande andel på mellan 8 och 19 procent i våra nordiska grannländer.

I samband med att rundabordssamtalen inleddes skrev vi undertecknare ett brev till kulturministern där vi förde fram tre förslag: (a) att målsättningen borde vara att halvera den olagliga spridningen inom tolv månader, (b) att inte utesluta lagstiftning och (c) att fortsätta arbetet med upplysningsprojektet Rekokultur. Syftet med brevet var att försöka undvika att dessa rundabordssamtal slutade på samma sätt som de många liknande försök som gjorts de senaste femton åren – urvattnade kompromisser långt ifrån vad som skulle behövas för att Sverige ska lämna det upphovsrättsliga bottenskiktet.

Rundabordssamtalen har nu pågått i snart åtta månader. Flera av oss undertecknare har varit med i den arbetsgrupp som under ledning av Skatteverkets överdirektör Helena Dyrssen tagit fram åtgärdsförslag. Vi kan vittna om att vi tålmodigt och konstruktivt prövat alla idéer för att nå så långt det är möjligt med frivilliga åtgärder.

Det är inte med någon glädje vi noterar att resultatet bara kan beskrivas på ett sätt: som en stor besvikelse.

  • Målen: Av de föreslagna målen framgår att illegal spridning av kreativt innehåll i kommersiell skala ska försvinna och att användningen av illegala tjänster ska halveras till år 2020. På vilket annat område hade det varit acceptabelt att målen är att halvera brottsligheten på fyra års sikt? De största svenska illegala streamingsajterna tjänar tiotalsmiljoner kronor varje år och enbart filmbranschen uppskattas gå miste om 800 miljoner kronor varje år till följd av problemet. Förändring måste till omgående. 2020 är en evighet för de företag och kreatörer som idag inte får ekonomin i sina projekt att gå ihop.
  • Åtgärderna: Begränsningen i utgångspunkten med enbart frivilliga åtgärder har som väntat lett fram till kompromissförslag med ytterst begränsad – om ens någon – effekt på användning av illegala tjänster. Det gruppen har kunnat enas kring är i praktiken bara mer upplysning. Vi som redan jobbat med upplysning i denna fråga i snart två decennier vet att det är viktigt, men långt ifrån tillräckligt. De aktörer som har störst inflytande över de digitala marknaderna – telekombolagen – har inte visat något intresse för frivilliga åtgärder. Det är i skarp kontrast till våra nordiska grannländer, många EU-länder inklusive Storbritannien samt USA där telekombolagen aktivt medverkar för att minska olaglig spridning. Det här mönstret är sig likt från tidigare försök att hitta frivilliga överenskommelser, såsom de branschsamtal som genomfördes sommaren 2008 på initiativ av den dåvarande regeringen.

Vi vill inte att det ska råda någon som helst tvivel om att vi reserverar oss mot en målsättning som är alldeles för låg och att de föreslagna åtgärderna är fullt otillräckliga för att ens nå den lågt satta målsättningen. Med detta brev reserverar vi oss också mot att förslagen från rundabordssamtalen blir anledning att avvakta med övriga åtgärder. Vi varnar för en utveckling där andra åtgärder kan övervägas först efter 2020, som blev rundabordsförslagens mållinje. Det är alltför långt från de tolv månader som vi föreslog i början av 2016 och en ohållbar tidshorisont för upphovsskapare som varje dag går miste om inkomster och som nu i flera decennier tvingats se hur deras verk sprids mot deras vilja.

För att på allvar minska den illegala spridningen och öka den lagliga användningen räcker det inte med upplysning, utan det krävs parallella åtgärder inom ytterligare tre områden: (1) Förutsättningar för rättsväsendet, (2) mellanhändernas medverkan och (3) utveckling av lagliga tjänster. Lagliga tjänster är i första hand branschernas eget ansvar och på den här punkten ligger Sverige långt fram inom dataspel, musik, böcker och film/TV. När det gäller rättsväsendets resurser och mellanhändernas medverkan är dock varken branschernas egna insatser eller de frivilliga åtgärder som diskuterats i branschsamtalen relevanta. Här krävs att regeringen agerar så att svenska kreatörer får ett rättsligt skydd i nivå med våra nordiska grannländer.

Sveriges kreatörer behöver en fungerande digital marknad nu; inte om fyra år efter att klart otillräckliga åtgärder har utvärderats. Det är därför glädjande att regeringen fått ett mycket tydligt mandat från våra folkvalda att kraftfullt agera i frågan. I juni i år ställde sig samtliga riksdagspartier bakom ett tillkännagivande som kräver att regeringen skyndsamt tar fram förslag för att beivra illegal spridning av kreativt innehåll. Vi väntar oss nu att regeringen påbörjar detta arbete. Redan nu vill vi föreslå tre åtgärder som kan bidra till att skapa en fungerande digital marknad för kreativt innehåll:

1. Spärra illegala tjänster
Den lägre användningen av illegala tjänster i våra grannländer kan till stor del förklaras av starkare rättsliga verktyg som tydliggör mellanhändernas ansvar. I samtliga övriga länder i Norden, samt i tio andra EU-länder samverkar rättighetshavare med internetoperatörer för att stoppa de illegala tjänsternas tillgång till användarna i landet. Svensk lagstiftning innehåller liknande bestämmelser om internetoperatörernas ansvar som tillämpas i våra nordiska grannländer. I kontrast till hur internetoperatörerna agerat i de övriga nordiska länderna så har dock de svenska internetoperatörerna direkt motarbetat alla gemensamma initiativ för att komma till rätta med problematiken med de illegala tjänsterna. Därför prövas nu huruvida dessa bestämmelser lever upp till sitt syfte i domstol.

2. Grovt upphovsrättsbrott
De illegala tjänsterna har utvecklats och med det krävs det att även lagstiftningen moderniseras. Idag är det en mångmiljonindustri att olovligen distribuera film och tv på nätet. Samtidigt gör lagstiftningen inte tillräcklig skillnad på de som fildelar i mindre skala, och de som gör det kommersiellt. Genom att införa grovt upphovsrättsbrott i svensk lagstiftning så skulle rättsväsendet få ytterligare befogenheter i spaningsarbetet, samtidigt som högre straff i sig skulle fungera avskräckande.

3. Teknikneutral lagstiftning
Parallellt med de illegala tjänsterna blivit än mer kommersiella så har även tekniken gått från fildelning till streaming. Rättsläget är tydligt med att fildelning av upphovsrättsskyddat material är illegalt men gällande streaming är rättsläget oklart. Vi tycker det är självklart att svensk lagstiftning ska vara teknikneutral, och vill därför se ett förtydligande i lagstiftningen gällande tillfälliga kopior.

Vi ser fram mot kulturministerns utlovade återkoppling,
Kristina Ahlinder, Svenska Förläggareföreningen
Eric Broberg,, Film- och TV-branschens Samarbetskommitté
Stefan Klockby, Sveriges Videodistributörers förening
Sara Lindbäck, Rättighetsalliansen
Björn Rosengren, Film-&TV-Producenterna
Per Strömbäck, Dataspelsbranschen
Ludvig Werner, IFPI Sverige
Elisabet Widlund, Musikförläggarna

 

FTVS i media: Om Spridningskollen

Per Strömbäck, sakkunnig i digitala näringsfrågor på FTVS, intervjuades den 2:a september av TV-nyheterna med anledningen av ”Spridningskollen”, som är ett initiativ av inkassobolaget Gothia Law som representerar rättighetsägarna Scanbox, Noble Entertainment, Atlantic och Chrystalis. Initiativet syftar till att stävja användningen av illegala tjänster för att se film och tv genom att skicka kravbrev till användare som illegalt fildelat upphovsrättskyddat material. Strömbäck kommenterar:

”Problemet med olaglig spridning är mycket större i Sverige än i våra grannländer. Varje rättighetsägare har förstås rätt att använda de resurser som finns. Vårt arbete fokuserar på de storskaliga kommersiella tjänsterna som dessutom ofta har koppling till annan ekonomisk brottslighet. Vi vill minska tillgången på olagligt material och underlätta för de lagliga alternativen. ”

TV-nyheternas prenumeranter kan läsa artikel i sin helhet  här.

 

FTVS diskuterar upphovsrätt i klassrummet på Bokmässan i Göteborg

Enligt en färsk undersökning visar 6 av 10 lärare film och rörlig bild i klassrummet minst en dag i veckan och 9 av 10 använder sig av dator/internet för att göra det. Samtidigt är kunskapen om vilka regler som gäller låg. Som en del i vårt vidareutbildningsarbete tar FTVS plats på årets bokmässa för att träffa lärare och skolpersonal och diskutera vikten av att upphovsrätten följs även i en digital skolmiljö.

Ska vi ha en levande film- och TV-bransch i Sverige krävs det att upphovsrätten följs och respekteras av alla. I och med den ökande digitaliseringen av skolan är det också extra viktigt att de som nu växer upp i denna digitala miljö ges de bästa möjliga förutsättningarna att göra rätt. Det är också viktigt att de vuxna förbilder de träffar varje dag, lärarna, har den kunskap som behövs för att göra rätt. Bokmässan i Göteborg är en av Sveriges största mötesplats för lärare och skolpersonal och ett bra ställe för oss att träffa de som utbildar nästa generations internetanvändare och mediekonsumenter.

Molnet (G-hallen, plan 2) är Bokmässans dedikerade mötesplats för lärare, bibliotekarier, skolledare och andra intresserade av samtal om läromedel, lärande och digitalisering. Här kommer FTVS finnas på plats samtliga dagar, dels i en monter och dels som en del av scenprogrammet.

Tor 22/9. kl: 11.30 Pirater i klassrummen?så använder lärare rörlig bild i undervisningen
Fre 23/9. kl: 11.30 Reklamfilm på schemat?så använder lärare rörlig bild i undervisningen
Lör 24/9. kl: 15.30 Pirater i klassrummen?så använder lärare rörlig bild i undervisningen
Sön 25/9. kl: 14.00 Reklamfilm på schemat?så använder lärare rörlig bild i undervisningen

Här hittar du hela programmet för Molnet.

 

 

 

 

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild – tillräcklig kunskap saknas

Majoriteten högstadie- och gymnasielärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan. Samtidigt saknar varannan lärare tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller. Nästan åtta av tio bedömer att upphovsrättsintrång förekommer medvetet eller omedvetet när lärare visar rörlig bild i klassrummet. Tjänsten Youtube är den vanligaste kanalen som används i undervisningen, en tjänst där klipp varvas med reklam och upphovsrätten ofta är oklar. Det visar Film- och tv-branschens samarbetskommittés (FTVS) nya rapport Upphovsrätt eller fel i skolan. Undersökning om hur svenska lärare använder rörlig bild i skolan.

För att visa upphovsrättsligt skyddat material för elever i skolan krävs upphovsrättslicens, något undersökningen visar att var femte högstadie- och gymnasielärare inte känner till. Undersökningen visar också att 77% av lärarna tror att upphovsrätten kränks medvetet eller omedvetet i undervisningen i dag.

-Det bekräftade våra värsta farhågor. Att det förekom visste vi, men att det var så omfattande kom som en överraskning, säger Per Strömbäck, sakkunnig i digitala näringsfrågor för FTVS.

– Jag är egentligen inte förvånad över att det är en så hög siffra. Det finns en osäkerhet kring de här frågorna och införandet av den nya tekniken har gått fort för många lärare. De får utrustning och nya möjligheter samtidigt som det ställs nya krav utan att de hunnit sätta sig in i regelverket ordentligt, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Undersökningen är genomförd av Skop och Insight Intelligence på uppdrag av FTVS. Totalt har 502 lärare tillfrågats, och svarsfrekvensen var 81 procent. Undersökningen genomfördes under februari 2016.

Klicka här för att ta del av hela rapporten: FTVS_rapport

 

Pengarna i piracy – om den illegala marknaden för film och tv

Konsumtionen av illegalt material på internet uppskattas orsaka den svenska film- och tv-branschen förluster på 830 miljoner kronor årligen. De största svenska piratsajterna tjänar uppskattningsvis något över 30 miljoner kronor per år på att sprida film utan tillstånd. Det är dock relativt lite i jämförelse till värdet de förstör för rättighetsinnehavarna. Istället är det internetoperatörerna som är de största ekonomiska vinnarna på den digitala piratekonomin. Det visar analysföretaget Black Market Watchs nya rapport Illegal fildelning och streaming: Ett ekosystemperspektiv

Karl Lallerstedt från Black Market Watch redogjorde på plats för resultaten i rapporten. Lallerstedt riktade även en uppmaning till staten att ta en mer aktiv roll i arbetet med att stävja immaterialrättsliga intrång. Den mest effektiva åtgärden bedöms vara att spärra illegala tjänsters tillgång till användarna genom internetoperatörerna, detta då de är unikt placerade för att förhindra upphovsrättsintrång på nätet.

Efter redogörelsen följde en paneldiskussion med Jörgen Warborn riksdagsledamot och immaterialrättslig talesperson Moderaterna, Susanne Ås Sivborg, generaldirektör Patent- och registreringsverket, och rapportförfattaren Karl Lallerstedt. Panelen var överens om att den svenska situationen är ohållbar och att ett stärkt immaterialrättsligt skydd inte bara är centralt för de kreativa näringarna i och med att immateriella tillgångar blir allt viktigare för ekonomin i sin helhet. Jörgen Warborn meddelade att Moderaterna ej vill använda lagstiftningsverktyget innan domstolsärendet där internetoperatörernas ansvar för att spärra illegala tjänster är klart. Samt att man inväntar de frivilliga åtgärder som ska presenteras från Kulturdepartementets rundabordssamtal. Men om svensk lagstiftning och de frivilliga åtgärderna som presenteras visar sig vara otillräckliga kan ny lagstiftning bli aktuell.

Se hela seminariet här: 

Rapporten från Black Market Watch kan ni läsa här.

Pirater i klassrummen? – så använder lärare rörlig bild i undervisningen

Det talas ofta om privatpersoners ansvar och skyldigheter att betala för kreativt innehåll, men det förekommer att även arbetsplatser, föreningar och offentliga miljöer visar film från olagliga källor. Skolan är inget undantag. Hur ser användandet av film och tv ut i skolan? Vilken typ av streamingtjänster används? Är de lagliga eller inte? Hur ser lärarnas kunskaper ut när det kommer till upphovsrätt för visning av rörlig bild i skolan? För att få svar på dessa frågor lät FTVS genomföra en riksomfattande attitydundersökning bland svenska gymnasie- och högstadielärare. 

På seminariet redogjorde Lukas O. Berg från Insight Intelligence för resultaten. Undersökningen visade att åtta av tio lärare tror att andra lärare medvetet eller omedvetet bryter mot upphovsrätten i klassrummet, och att enbart hälften av lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap om vilka regler det är som gäller. 

Efter presentationen följde ett panelsamtal med Miia Austa, styrelseledamot Lärarnas Riksförbund, Ulla Hamilton, VD Friskolornas Riksförbund och Bodil Båvner, utredare SKL, om vem som egentligen hade ansvaret, och vad man kunde göra för att säkerställa att lärare inte bryter mot upphovsrätten när de visar rörlig bild i undervisningen. Panelen var enig i att rörlig bild är ett mycket viktigt inslag i skolan, att läraren bär huvudansvaret för att säkerställa att denna ej bryter mot upphovsrätten men skolledarna behöver göra mer för att säkerställa att lärarna har den information och stöd som de behöver.

Se hela seminariet här:

 

Sverige: 10:e sämst i världen på skydd mot piracy

Undersökningsföretaget MUSO har analyserat data från de största piratsajterna för att få svar på hur stor del av olika länders befolkning som använder illegala tjänster för att se film och tv. Undersökningen visar att Lettland är värst drabbat, där hela 46 procent anger att de använder illegala tjänster. Sverige återfinns på en tiondeplats med drygt 18 procent, vilket kan jämföras med 20:e plats för Norge (12,5 %), 25:e plats för Danmark (9%), 31:a plats för Storbritannien (8%) och 49:e plats för Tyskland (2 %).

Även om den svenska användningen av illegala tjänster i MUSO:s undersökning är väsentligt lägre än vad tidigare undersökningar från bl.a. Novus och Mediavision visat – där ca en tredjedel av befolkningen använder illegala tjänster – så framgår det väldigt tydligt att andra länder i vår närhet lyckats väsentligt bättre i att skydda kreatörers verk från organiserad stöld.

Det är i sammanhanget värt att nämna att Sverige är det enda landet i Norden där internetoperatörerna ej spärrar illegala tjänsters tillgång till internetanvändarna. Sådana regler finns även i Storbritannien och många andra EU-länder.

Om man menar allvar med att de vill skapa en fungerande digital marknad för kreativt innehåll så räcker det att lyfta blicken och se hur våra grannländer jobbar.

Länk till artikel om rapporten hittar ni här.