Missvisande granskning av huruvida kriminella nätverk tjänar mångmiljonbelopp på illegal streaming

Fredagen den 8 juni publicerade SVT:s ”Faktakollen” en artikel som argumenterar för att PRV:s reklamfilm för hemsidan streamalagligt.se har fel i filmens budskap om att kriminella nätverk tjänar mångmiljonbelopp på illegal streaming.

Det är bra att Faktakollen noterar att de illegala tjänsterna idag bedrivs som kommersiella verksamheter. Däremot är det olyckligt att Faktakollen utgår ifrån att PRV:s reklamfilm påstår att alla illegala tjänster har kopplingar till kriminella nätverk, när budskapet snarare bör tolkas som att vissa eller många illegala tjänster har kopplingar till kriminella nätverk i Sverige eller utomlands. Detta har även bekräftats av domstol, vilket Faktakollen inte tar upp i artikeln.

Ett aktuellt svenskt exempel är åtalet mot två män för deras iblandning i Swefilmer, där slutförhandlingarna avslutades den 24 april 2017. En av männen är bosatt i Tyskland, den andra är en svensk medborgare bosatt i Sverige, och tillsammans beräknades de ha genererat mer än 13 miljoner kronor på annonsförsäljning mellan november 2013 till juni 2015 då sajten stoppades. Stora delar av dessa belopp hade hanterats via utländska bankkonton, varför även penningtvätt var en av åtalspunkterna (Dagens Nyheter, 2017). Under slutpläderingen argumenterade kammaråklagare Anna Ginner för att fallet ”bär drag av organiserad brottslighet, en brottslighet som har dragit in mycket stora pengar” (Hallands Nyheter, 2017).

Faktakollens källförteckning hänvisar till intervjuer med åklagare i Swefilmer- och Dreamfilmer-målen (utan att skriva ut några citat), vilket rimligtvis måste inkludera samtal med Anna Ginner. Att hon skulle ha bytt uppfattning i frågan om Swefilmer-målet och nu inte längre tycker att det bär drag av organiserad brottslighet är osannolikt, vilket väcker frågor om Faktakollens slutsatser.

Vidare drar Faktakollen slutsatsen att det inte finns någon koppling mellan illegala tjänster och kriminella nätverk baserat på uppfattningen att man inte kopplat sådana tjänster till kända organiserade kriminella nätverk i Sverige. Internet är dock gränslöst och illegala tjänster som nyttjas av svenska användare kan alltjämt ha kopplingar till kriminella nätverk, inhemska som utlandsbaserade, vilket ingen av intervjuobjekten i artikeln motsäger. Det rättsfall som nämns ovan, som enligt åklagaren bar drag av organiserad brottslighet och som förutom upphovsrättsbrott omfattande penningtvätt, berörde personer vars verksamheter sträckte sig utanför Sveriges gränser.

PRV:s budskap är därmed högst relevant då syftet är att uppmärksamma svenska användare att illegala tjänster kan stödja kriminella nätverk. I filmen görs heller ingen bestämning om de personer eller den verksamhet filmen gestaltar är baserad i Sverige eller inte. Därför tycker vi inte att det är korrekt att beskriva filmen som ”mestadels fel”.

Ny undersökning: Svenskarna fortsatt värsta piraterna

Sverige fortsätter att vara ett piratparadis, enligt en ny undersökning som genomförts av Mediavision. Det är betydligt vanligare att svenskar använder illegala webbsidor för att se film eller TV än att finländare, danskar eller norrmän gör samma sak. Enligt undersökningen uppger 21 procent av svenskarna i åldern 15-74 år att de laddat ner eller strömmat filmer och TV-serier via illegala webbsidor som t ex Piratebay, Swefilmer och Dreamfilm under mars 2018. Motsvarande andel i de nordiska grannländerna var 6 procent (Finland), 10 procent (Danmark) samt 14 procent (Norge) för samma period.

Andelen som använder illegala webbsidor för nerladdning eller strömning ligger därmed på samma nivå idag som för fem år sedan. Under samtliga år har Sverige legat högre än i de nordiska grannländerna Finland, Danmark och Norge. Andelen svenskar som använder piratmaterial har varierat något under de senaste åren. Andelen har exempelvis gått ner något i samband med att problemen med olovligt material har uppmärksammats.

”Sverige sticker fortsatt ut i jämförelse med våra nordiska grannländer när det gäller piratanvändandet. En skillnad är att i Finland och Danmark sker spärrning av illegala tjänster i större skala än här. Det är sannolikt en del av förklaringen till att piratanvändandet i Sverige är fortsatt högst i Norden.” säger Natalia Borelius, projektledare på Mediavision.

”Piratanvändandet i Sverige har inte minskat jämfört med för fem år sedan. Det är både anmärkningsvärt och ledsamt. Det visar att de åtgärder som hittills vidtagits inte varit tillräckliga. Dessutom blir olaglig spridning på YouTube och liknande videotjänster allt vanligare, men det ingår inte i den här undersökningen, så det troliga är att den verkliga nivån är ännu högre” säger Per Strömbäck, sakkunnig digitala näringsfrågor, FTVS.

Vid frågor, vänligen kontakta:
Per Strömbäck, sakkunnig digitala näringsfrågor, FTVS
per.stromback@ftvs.se
070 843 62 14

Natalia Borelius, projektledare, Mediavision
natalia.borelius@mediavision.se
073 620 80 52

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes via frågeformulär på nätet i mars 2018. De svarande var i åldrarna 15 – 74 år, och antalet svarande i respektive land uppgick till 1 400 (Danmark), 1 200 (Finland), 1 100 (Norge) samt 1 000 (Sverige). Illegalt tittande på plattformar så som YouTube inkluderas ej i undersökningen.

Om Film- och TV-branschens Samarbetskommitté (FTVS)
FTVS har sedan 2006 arbetat inom ramen för Filmavtalets paragraf om att främja arbetet mot olovlig hantering av film i alla visningsformer, och har som huvudmål att minska olaglig fildelning och olaglig streaming, samt att stärka förutsättningarna för lagliga tjänster i alla fönster.

Fel att likställa IPRED och ”bluffakturor”

Lördagen den 27 maj publicerade Dagens Nyheter en ledare av Lisa Magnusson där hon argumenterar för att Ipred-lagen gett ”nöjesindustrin rätt att begära ut identiteten på internetleverantörernas abonnenter och sedan kräva dem på pengar för blotta misstanken om upphovsrättsbrott – helt utan att blanda in rättsväsendet.” Vi tycker att det är synd att Lisa Magnusson inte beskriver hela bilden och dessutom undviker att nämna de illegala tjänsternas kostnader. Magnusson bortser exempelvis från att nämna att Ipred-lagen motarbetades av internetoperatörerna i Sverige och att den kunde ha tillämpats mer konstruktivt om det hade funnits en samarbetsvilja bland operatörerna.

Det är fel av Magnusson att tala om ”bluffakturor från nöjesindustrin” när det i realiteten handlar om tillvägagångssättet en dansk advokatbyrå använder. Ett tillvägagångssätt som för övrigt stoppats av dansk domstol. Film- och TV-branschens samarbetskommitté, som representerar en betydande del av den svenska film- och tv-branschen, har aldrig tillämpat det tillvägagångssätt som Lisa Magnusson klistrar på ”nöjesindustrin”. FTVS inriktar tvärtom sitt arbete mot storskaliga kommersiella upphovsrättsbrott och de organiserade brottslighet som döljer sig där bakom.

Det är också gravt vilseledande att påstå att nöjesindustrin har ”hundratals miljoner att tjäna” genom utnyttjande av Ipred-lagen. Svenska kulturskapare bedöms förlora över 800 miljoner kronor per år enbart på illegal spridning av film. Det är med andra ord kulturskaparna och de lagliga digitala aktörerna som är de stora förlorarna med dagens situation. Därför finns det givetvis ett intresse bland svenska upphovsrättsinnehavare att hindra upphovsrättsbrotten. FTVS verkar för att stärka upphovsrättsskyddet och skapa bättre förutsättningar för att lagföra stora aktörer som tillgängliggör upphovsrättsskyddat material och som ofta har kopplingar till grov kriminell verksamhet.

Istället för att med raljanta ord ge en alldeles för begränsad, därmed missvisande, bild av ett stort problem för kulturskapare borde Lisa Magnusson belysa hela problemställningen och att det faktiskt behövs åtgärder för att få bukt med problemen.

Illegala tjänster mer populära än någonsin – trots åtgärder från regeringar och företag

Den 21 mars publicerades en ny rapport om läget vad gäller piratkopiering runt om i världen från MUSO, ett ledande analysföretag specialiserat på illegala piratkopieringstjänster. Den bygger på data som samlats in från tusentals av de största globala illegala tjänsterna, och visar att det under 2017 registrerades 300 miljarder besök till dessa tjänster. Rapporten konstaterar att användningen av illegala tjänster fortsatt är utbredd, och dessutom att de är mer populära än någonsin – trots åtgärder från regeringar och företag. Utifrån rapporten är det således tydligt att ytterligare och mer omfattande åtgärder krävs för att den olovliga spridningen ska kunna stoppas.

Läs mer om rapporten här: ”Global Piracy Increases Throughout 2017, MUSO Reveals

 

FTVS Nyhetsbrev

Nytt skolmaterial
Sedan 2007 har FTVS tillhandahållit ett särskilt skolmaterial kring upphovsrätten och fildelningsfrågan. Materialet kunde beställas till svenska högstadie- och gymnasieskolor och låg länge i topp över de mest beställda skolmaterialen från leverantören Utbudet. Under 2018 har FTVS arbetat med att ta fram en uppdaterad version av materialet, och det kommer finnas för beställning genom Utbudet under våren.

Utredningen om grovt upphovsrättsbrott
Den 15 februari tog Regeringen emot ett betänkande från Justitiedepartementet om skärpta straff för immaterialrättsintrång. I betänkandet föreslår utredaren och justitierådet Dag Mattson att det införs ett grovt upphovsrättsbrott och ett grovt varumärkesbrott med särskilda straffskalor. Den som gjorts sig skyldig till upphovsrättsbrott eller varumärkesbrott av normalgraden ska kunna dömas till böter eller fängelse i upp till två år och vid grovt upphovsrättsbrott eller grovt varumärkesbrott ska fängelse i upp till sex år vara möjligt.

Utredningen konstaterar att en skärpning av de övre straffskalorna är nödvändigt eftersom de illegala tjänsternas verksamhet ofta är internationellt gränsöverskridande och sker kommersiellt, professionellt och systematiskt med syftet att locka nya kunder och skapa stora intäkter för personerna bakom tjänsterna. Dessutom fastslås att tjänsterna inte sällan har koppling till större aktörer och grov organiserad brottslighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2019, och förslaget remitteras i skrivande stund.

Ett år sedan domen mot Bredbandsbolaget
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ålade den 13 februari förra året Bredbandsbolaget att spärra de illegala tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmers tillgång till användarna. I domen konstaterade PMÖD att den svenska upphovsrättslagen ska tolkas i ljuset av EU-rätten, vilket innebär att det inte krävs någon medverkan i straffrättslig mening för att domstolen ska besluta om ett föreläggande. Internetleverantörer är därmed skyldiga att vidta åtgärder för att hindra upphovsrättsintrång som begås av andra på internet. Trots den tydliga domen har övriga svenska internetleverantörer hittills valt att inte följa föreläggandet och blockera de illegala tjänsterna.

Rättighetsinnehavare stämmer mannen bakom Swefilmer
Grundaren av Swefilmer, en 27 årig man, dömdes i maj förra året till tre års fängelse för upphovsrättsbrott och penningtvättsbrott. Han ålades även att betala ett skadestånd till staten på 14 miljoner kronor för inkomster av brottslig verksamhet. Den 30 januari i år startade mediebolaget C More Entertainment en stämningsprocess mot grundaren där bolaget kräver 24 miljoner kronor för filmer som olagligt lades upp på tjänsten, och som bidragit till att ha genererat mångmiljonintäkter för den illegala tjänsten genom annonsförsäljning.

Polisen förverkar The Pirate Bays svenska domännamn
Efter en fem år lång rättsprocess fick polisen den 22 december 2017 rätt att förverka The Pirate Bays svenska domännamn. Högsta domstolen bedömde att ett domännamn kan klassificeras som en egendom, vilket medför att den kan förverkas av polis och åklagare.

PRV-seminarium:  ”För en modern immaterialrätt”
Den 30 november och 1 december 2017 hölls en immaterialrättskonferens hos patent- och registreringsverket i Stockholm. Under konferensen diskuterades bland annat immaterialrättens bidrag till samhällsekonomin samt omfattningen och krafterna bakom intrång. Under konferensen kunde deltagarna lyssna till bland annat migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) som framhöll vikten av en stark immaterialrätt. Därtill belyste även representanter från Europol och OECD kopplingen mellan organiserad brottslighet och immaterialrättsintrång, och författaren Jonathan Taplin gav sin syn på hur Google, Facebook och Amazon underminerar demokratin.

”Move Fast and Break Things” – nu på svenska
I november 2017 gavs Jonathan Taplins bok ”Move Fast and Break Things” ut på svenska med titeln ”De ansvarslösa: hur Google, Facebook och Amazon kapade nätet och tog kontroll över våra liv”. I boken granskar Taplin, som är expert på digitala medier och kultur, de stora teknikbolagens affärsmodeller och vad han beskriver som en generellt bristande ansvarskänsla. I boken diskuteras även vad detta kan komma att ha för inverkan på vårt samhälle i stort.

 

Införandet av grovt upphovsrättsbrott viktig del i att stoppa grov organiserad brottslighet

Den 15 februari överlämnades ett betänkande till Migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) som innehåller förslag om införandet av grovt upphovsrättsbrott med särskilda straffskalor. Betänkandet föreslår också att rättsväsendet ska ges möjlighet att beslagta och förverka domännamn.

Sverige har länge varit hårt drabbat av tjänster som illegalt sprider upphovsrättskyddat material. Undersökningar har visat att en betydligt större andel av svenskarna använder illegala tjänster jämfört med andra nordiska länder (Mediavision, 2017). Lagstiftning är en viktig del i att stoppa den olovliga spridningen. I arbetet mot att skapa en fungerande digital marknad för innehåll har film- och TV-branschen därför välkomnat utredningens förslag.

Samtidigt har förslagen mött kritik på sina håll. Vissa kritiker menar att införandet av grovt upphovsrättsbrott skulle innebära att fildelare straffas hårdare än terrorister och andra våldsbrottslingar. Lyckligtvis är det inte sant. Terrorbrott, till exempel, kan ge livstids fängelse. Grovt upphovsrättsbrott skulle kunna medföra som högst sex års fängelse, i nivå med annan grov ekonomisk brottslighet som bedrägeri, penningtvätt och förskingring.

Förslaget handlar därtill inte heller om att straffa enskilda fildelare. De skärpta straffskalorna i förslaget riktas mot personer bakom illegala tjänster som ägnar sig åt intrång i kommersiell skala, personer som utredningen dessutom fastslår inte sällan har kopplingar till större aktörer och grov organiserad brottslighet.

En detalj i utredningen rör vilka rättighetsägare som kan drabbas av synnerligen kännbar skada vid intrång. På den saken har FTVS synpunkter, vilka vi kommer att utveckla i remissvaret.

Sammantaget innebär utredningen ett bra och viktigt förslag i kampen mot organiserad brottslighet och för rättssäkerhet på internet.

FTVS i media

Under rubriken Skänk människorna i film- och tv-branschen en tanke replikerar Per Strömbäck, FTVS, på författaren Thomas Engströms gästinlägg Skänk den kriminella sektorn en tanke SvD (11/11).

I repliken framhåller Strömbäck att de illegala streamingtjänsterna är ett stort problem för film- och tv-branschen, som leder till stora förluster av intäkter och jobb i branschen. Tjänsterna är ofta kopplade till annan kriminalitet då de drivs av kriminella nätverk som tjänar mångmiljonbelopp på annonsförsäljning. Den svarta marknad som uppstår skapar snedvridna konkurrensvillkor och är i sin tur den enskilt viktigaste förklaringen till att utvecklingen av nya digitala tjänster för film och TV inte går snabbare i Sverige.

Avslutningsvis konstaterar Strömbäck att för att stoppa de illegala tjänsterna krävs samarbete från såväl internetoperatörer som myndigheter. Det är vägen framåt för att stoppa de organiserat kriminella som ligger bakom tjänsterna, men det är också avgörande för att skapa en fungerande digital marknad för innehåll så att svenska kreatörer kan få betalt för sitt arbete, för utvecklingen av de lagliga digitala tjänsterna samt i förlängningen för publiken som får ta del av ett större och bättre utbud.